MKB

Vem ska göra en MKB?

Enligt landskapsförordningen om MKB (86/2006) ska en miljökonsekvensbedömning uppgöras av verksamheter som ansöker om miljöprövning för:

• byggande av värmekraftverk eller annan förbränningsanläggning avsedd för produktion och distribution av 30 megawatt eller mer.
• byggande av vindkraftverk eller gruppstationer av vindkraftverk avsedda för produktion och distribution av 3 megawatt eller mer.
• byggande av kraftledning avsedd för 45 kilovolt eller mer och med en sträckning om 5 kilometer eller längre.
• byggande av flygplats med en huvudrullbana som är 1 200 meter eller längre.
• byggande av hamn avsedd för fartyg med en bruttodräktighet av 1 350 (BT) eller mer.
• inrättande av anläggning för behandling eller slutligt omhändertagande av avfall med en kapacitet för minst 100 ton farligt avfall eller minst 1 000 ton icke-farligt avfall per år.
• inrättande av anläggning för förbränning av annat avfall än vegetabilisk jord- och skogsbruksavfall om den tillförda mängden avfall är 50 ton eller mer per år.
• djurhållande verksamheter med minst 200 djurenheter.
• byggande av lager för olja, petrokemiska eller kemiska produkter med en lagringsvolym om minst 5 000 kubikmeter.

ÅMHM ska enligt förordningen också överväga att begära en MKB av verksamheter som till karaktär och omfattning liknar en verksamhet som listas ovan. I de fall vi överväger en MKB ges verksamhetsutövaren möjlighet att yttra sig innan beslut tas. MKB kan också krävas för olika planer och program som exempelvis kommunerna upprättar.

MKB-processen

Det är den tillståndssökande som är ansvarig för att uppgöra och bekosta MKBn.

Den MKB-ansvarige ska ordna ett avgränsningssammanträde där man avgränsar alternativ eller konsekvenser som utredningen skall omfatta. Före sammanträdet ska även ordnas ett rådgörande möte med beslutande myndigheter. Vid sammanträdet har alla rätt att delta och ställa frågor samt ge förslag till vilka alternativ och konsekvenser som bör ingå. Sammanträdesprotokollet skall finnas med i den slutgiltiga MKBn.

Verksamhetsutövaren uppgör ett utkast till MKB som sedan kungörs, så att allmänheten har möjlighet att inkomma med synpunkter och på så vis påverka verksamheten. Det slutgiltiga MKB-dokumentet används sedan som beslutsunderlag när man prövar om verksamheten kan tillåtas eller inte.

I en MKB redogörs bl.a. för:

• de miljöförhållanden som utmärker de naturområden som kan påverkas väsentligt av verksamheten.
• den miljöpåverkan som kan uppkomma som följd av olika huvudalternativ för tillvägagångssätt och platsval.
• de åtgärder som planeras för att förhindra, minska och uppväga varje betydande.
• negativ miljöeffekt som följer av att en plan eller ett program genomförs.

Läs mer om vad som ska ingå i en MKB och hur den ska genomföras i landskapslagen (2006:82) om miljökonsekvensbedömningar.